My so called year

Well, since I will have the year of my life (hopefully)and since I am so bad at keeping in contact, my sister urged me to start a blog so that you all can get to know what is happening and how I am succeding (or miserably failing) in my attempts to make the world a better place.

Saturday, September 09, 2006

and on a happier note...

apparently they are talking about ordering happy pizza or ecstatic pizza for dinner...(I however am most likely not that interested) take a moment to figure out whats so special about this.. apparently something which only exists in camodia... I being naive and blue eyed as i am was unabe to figure it out and they had to tell me.. so you just think about that for a while...

happy pizza....

1 Comments:

Blogger :p said...

så... har det blivit en glad pizza och en glad ulrika? ;)

jag fattar fullt ut vad du menar mest hela tiden, men se verkligen upp med det där tåget. kom ihåg, det är DU som är vuxen :)

FÖRLÅT!!!! Att jag inte svarade på mejlet, men jag bara vaknade av det, läste det och somande om och sedan var det inte riktigt där när jag vaknade :)

Iaf, håller med om att sexåringar kanske bör ha lite mer leklik inlärning. Ang lekar vet jag inte riktigt. Kanske att de kan sitta i ring och kasta boll till varandra och fråga "vad gillar du?" och så får den andre svara... hur gamla är alla de som du undervisar? Du skrev att du hade 5 klasser....???

Läser du ens dessa kommentarer?
Vi kan väl skypas vid snart igen, jag vill veta mer hur dina känslor far nu för tiden :D

Älskar dig!

3:17 AM  

Post a Comment

<< Home